Sverigefinländarnas delegation, i samarbete med Finlands ambassad i Stockholm, höll ett seminarium på ambassaden den 8 oktober 2024. Temat för seminariet var utsikterna att revitalisera och bibehålla det nationella minoritetsspråket finska i Sverige.
Seminariet öppnades av delegationens ordförande Markus Marttila, som hade det sorgliga beskedet att två drivande personer inom det sverigefinska minoritetsarbetet har gått bort: Helena Kivisaari, som har varit aktiv främst när det gäller äldrefrågor, och Paula Ehrnebo, filosofie doktor och pionjär inom språkvård. Seminariet inleddes därför med en tyst minut.
Finlands ambassadör Maimo Henriksson hälsade gästerna välkomna till ambassaden och berättade om deras arbete. Hon underströk hur viktigt hon anser att seminariet är och hoppades på att det kommer att fortsätta även de kommande åren.
Reportrarna Kaisa Vuonokari och Eric Weber från Sveriges radio finska berättade om deras granskning av kommunernas skyldighet att tydligt informera om rätten till förskola på finska. 52 procent av kommunerna hade antingen ingen eller bristfällig information, trots att minoritetslagen förutsätter att finska språket ska revitaliseras. Många av de personer, som intervjuats i de kommuner där det inte förekom någon information, var helt ovetande om sina rättigheter och om de hade känt till dem, hade de självklart sökt plats i en finskspråkig förskola.
Effektiviseringsrevisorerna Matilda Loborg och Elina Ekberg från Riksrevisionen berättade om deras pågående granskning av statens främjande av de nationella minoritetsspråken. Fokus i granskningen och i de preliminära frågeställningarna är utbildning, språkcentrum, språkvård och hur statliga insatser kan bidra till att hålla de nationella minoritetsspråken levande. De fem frågorna som man fokuserar på är:
- Arbetar Skolverket effektivt för att fler elever ska undervisas på och i sitt nationella minoritetsspråk?
- Arbetar ansvariga lärosäten och Statens universitets- och högskolerådet (UHR) effektivt för att fler ska studera minoritetsspråken på högskolenivå, med fokus på att utbilda fler lärare i minoritetsspråken?
- Genomför Institutet för språk och folkminnen (Isof) och Sametinget sina språkvårdande och revitaliserande uppdrag på ett effektivt sätt?
- Arbetar Länsstyrelsen i Stockholm och Sametinget effektivt med att stödja, följa och samordna kommunernas och ansvariga myndigheters arbete med minoritetsspråken?
| Bildspel med de övriga bilderna om möjligt |
- Styr regeringen området på ett effektivt sätt?
Effektiviseringsrevisorerna efterlyste information och synpunkter. Publiceringen av rapporten förväntas ske under juni 2025, vilket alla närvarande och säkert många andra ser fram emot med spänning och förväntan.
Därefter tog Markus Marttila, ordförande i delegationen, till orda och berättade om delegationens arbete som takorganisation för sina 22 sverigefinska medlemsorganisationer. Bland annat berättade han om delegationens arbete med att söka anslag för en sverigefinsk sanningskommission samt om uppsatstävlingen för högskolestuderande, som delegationen arrangerar. Han uttryckte också sin oro för den minoritetspolitik som regeringen för, som enligt hans uppfattning står stilla, eller till och med i vissa avseenden går bakåt.
Uusi Teatteri bidrog med kulturprogram bestående av korta underhållande smakprov ur den kommande föreställningen Jorma Heart, Jorma soul.
Deltagarna i seminariet, ett 40-tal personer, var i huvudsak personer som arbetar med frågor rörande den nationella minoriteten sverigefinnar i landets olika kommuner. Med var även representanter från Sverigefinländarnas delegations medlemsorganisationer, det vill säga olika sverigefinska föreningar. Alla uttryckte sin frustration över att arbetet med de nationella minoriteterna och deras rättigheter, framför allt inom skola och utbildning, är bristfälligt och har stannat av istället för att gå framåt.
Höjdpunkten på programmet var utdelningen av delegationens minoritetsspråkspris till minne av Markku Peura 2024. Mottagare för årets pris är Lennart Rohdin, en av huvudarkitekterna bakom Sveriges politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken. I sitt tacktal, men även under paneldiskussionen där han deltog, talade han om det alarmerande läget inom minoritetspolitiken.
I paneldiskussionen deltog förutom Lennart Rohdin även Anne Ågren, minoritetsstrateg i Karlskoga kommun och Markus Marttila, ordförande för delegationen. Diskussionen leddes av delegationens styrelseledamot Anders Eriksson. Alla var överens om att det ser mörkt ut med regeringens minoritetspolitik, där det statliga bidragen minskar och där en klart nonchalant attityd till arbetet med nationella minoriteterna kan skönjas. Alla saknade långsiktiga åtgärder, finansierade av staten. Språkrevitaliseringen måste komma igång med kraft, innan det är försent och minoritetsspråken dör ut i Sverige.
– Min rapport för två år sedan hade rubriken Är svensk skola bara en minoritetspolitisk bromskloss, eller minoritetspolitikens motståndare? Nu efter att ha hört skolministerns uttalande är jag övertygad om att svensk skola är inte bara en bromskloss, den är dessutom minoritetspolitikens motståndare, sa Lennart Rohdin under sitt tacktal.
Han ser med sorg att arbetet har stannat av och han uppmanade till en gemensam kraftsamling inom alla nationella minoriteter.
Text och foto: Tiina Mauritzell